Naturskyddsföreningen är Sveriges största och mest inflytelserika miljöorganisation. Vi är en demokratisk, medlemsbaserad organisation som driver viktiga natur- och miljöfrågor lokalt, regionalt, nationellt och globalt.

Valårsbloggens syfte och mål: Att lyfta fram lokala miljö- och klimatfrågor i årets valrörelse samt samla ett brett intresse och deltagande i Motala civilsamhälle för dessa frågor. Målet är att stärka vår lokala demokrati.

Vi har delat in Valårsbloggen i följande fem fokusområden

1) Värna och stärk den lokala demokratin,
2) Skydda Vätterns dricksvatten och unika landskap
3) Värna den biologiska mångfalden och grönstrukturen,
4) Agenda 2030, ta fram konkreta lokala mål,
5) Övriga miljö- och klimatfrågor.

 

Värna och stärk den lokala demokratin.

Följande tre stycken i detta avsnitt refererar tikk Olle Wästberg, den tidigare ordförande i den statliga Demokratiutredningen och hans bok, – Den hotade demokratin, 2021.

”Det kommunala självstyret är ett av den svenska demokratins fundament, men förutsätter att väljarna har löpande inflytande. Så är det knappast idag” för att på nytt citera O Wästberg, en av Sveriges främsta förespråkare för stärkt demokrati.

Det är vi medborgare och i vårt aktuella fall Motalabor, som avgör den lokala demokratins framtid i Motala kommun. Tyvärr tycks de flesta lokala partier missa möjligheterna att föra en dialog och lyssna på opinionen. Valrörelserna verkar mer ses som försäljningstillfällen. Man verkar se väljarna som partiernas kunder, inte som deras uppdragsgivare.

Demokratiutredningen gjorde en undersökning som visade att endast 15 % av väljarna ansåg sig ha något inflytande på de politiska besluten mellan valen. Sverige är unikt bland demokratierna att endast erbjuda väljarkåren en chans att göra sin röst hörd vart fjärde år. I Sverige har vi dessutom en gemensam valdag och skiljer inte på lokala och nationella val. Därmed får regeringsfrågan dominans där lokalvalet hamnar i skuggan av rikspolitiken. Denna ordning resulterar i en starkare maktkoncentration och elitisering på den kommunala nivån. vilket i sin tur gör att medborgarna känner sig alltmer utanför. Det är nu nödvändigt att stärka civilsamhällets möjligheter och intresse att påverka den lokala politiken genom att skapa tillfällen att personer och grupper att göra sina röster hörda.

Skydda Vätterns dricksvatten och unika landskap

Vättern är Europas sjätte största sjö och ligger i en långsmal gravsänka bildad för flera hundra miljoner år sedan.
Vättern är känd för sitt kalla, kristallklara och rena vatten. Vätterns många tillflöden utgör lekplats för flodnejonöga, harr med flera fiskarter.

Ett fantastisk ekosystem

Med 33 sötvattensfisk-arter, över 400 plankton-arter, 30 bottenfauna-arter och en mångfald av insektsarter, har Vätterns ekosystem ett extremt högt skyddsvärde.

En spännande kulturhistoria
Vättern har långa tider haft en betydande sjöfart som länkat samman landskapen runt sjön. Idag är det mest passagerarbåtar och fritidsbåtar som trafikerar Vättern.

Turism och rörligt friluftsliv
Under varma sommardagar lockar Vättern till sig tusentals besökare till bad och lek vid badstränder och vikar.
Vid kalla vintrar, när isen lagt sig, lockas många till olika aktiviteter på den fina isen.

En stor och viktig dricksvattentäkt
Nobelpristagaren Verner von Heidenstam skrev så hår i sin naturskildring, Skogen Susar:
”En jungfru drack en gång med handen ur denna sjö för att stilla sin törst, och hon tackade med så fromma och innerliga ord, att när hon kastade den sista droppen, förvandlades den i fallet, genom ett under, till den klaraste blå ädelsten. Sedan dess lyser Vättern blåare än andra sjöar.”
Heidenstams ord leder oss till Vättern som viktig dricksvattentäkt för snart en halv miljon människor eller fler.

Nuvarande lagstiftning räcker inte till
Vättern är skyddat Natura 2000-område, vattenskyddsområde och riksintresse för fiske, turism, friluftsliv och naturvård.
Men är idag starkt hotad av planer på mineralbrytning i Norra Kärr, föroreningar som PFAS samt militärens skjutövningar för att nämna några exempel på miljöhot.

Tyvärr tycks nuvarande lagskydd inte räcka. Vi måste se till att Vättern ges högre prioritet vid konflikt med andra allmänna intressen. Vi måste skydda om Vättern för en hållbar framtid.

Värna den biologiska mångfalden

Respektera andra levande varelser och bevara den biologiska mångfalden, inte bara av moraliska skäl, utan även av det egoistiska skälet att vi är helt beroende av dem. Vad kan vi göra här och nu i det lokala Motala kommun? Här nedan följer viktig fakta om den biologiska mångfalden som vi alla bör känna till.

Den biologiska mångfalden hotas genom mänsklig påverkan

Natur som exploateras (skog =>odlingar, utfiskning av vattendrag, gifter, hård jakt, markerodering, förändrat klimat. Arter utrotas i mycket hög hastighet, som följd av mänsklig aktivitet. Biologisk mångfald anses vara den mest överskridna planetära gränsen enligt en forskargrupp som leds av Johan Rockström. Vår tids massutdöende är orsakat av mänsklig aktivitet till skillnad mot det sjätte massutdöendet då dinosaurierna utrotades för drygt 66 miljoner år sedan genom en naturkatastrof då en gigantisk asteroid träffade jorden .

Kaskadeffekter, Källa: Östergötland – Göran Toss och Sigrid Nilsson

Effekter på andra arter som uppstår när en art minskar eller dör ut. Till exempel: insektsgift mot skalbaggar => vildbina dör => bär och frukter minskar dramatiskt.

Ekosystemtjänster / fantastiska förmågor

Biologisk mångfald och hållbara ekosystem är förutsättningar för vårt liv på jorden.

Ekosystemen ger oss mat genom möjligheter till odling, djurhållning, fiske och jakt. Ekosystemen lagrar, renar och reglerar tillgången till vatten för dricksvatten, bevattning av grödor och andra ändamål. Växter och djur ger oss råvaror och material som virke, läder, biokemikalier och gödsel. Ved, grödor och biologiska restprodukter kan ge oss värme och energi genom biogas och andra bränslen. Källa: Boverkets hemsida.

Det finns fler nyttor/ekosystemtjänster som att det finns svampar som bildar antibioticum, växter binder koldioxid och människan upptäcker allt fler nyttor som vi kan erhålls från olika arter.

Vi människor är helt beroende av den biologiska mångfalden. Vi kan inte överleva genom att äta enbart sten och sand.  Vi måste hjälpas åt och ta vårt ansvar. Civilsamhället, Näringslivet och inte minst vår region och kommuner.

 

Agenda 2030 – ta fram konkreta lokala mål

Under 2018 har Agenda 2030 med globala mål fått ökat fokus och medfört fördjupad kunskap. Många har kommit till insikt att en mer utvecklad och bred dialog kring långsiktig hållbarhet är nödvändig för att uppnå de globala målen. Motala kommun har dock inte kommit igång med något arbete med Agenda 2030 som skulle kunnat bidra till att öka intresset att medverka i detta projekts genomförande. Dock drar vi inte slutsatsen att det saknas lokalt intresse. Mottagare av vår information vid fysiska möten och enskilda intervjuer har visat ett stort intresse för idén om ett biosfärområde. Det politiska intresset för att bilda ett biosfärområde i Motala kommer sannolikt även att öka med ökad kunskap om nödvändigheten att genomföra Agenda 2030.

Globala mål enligt Agenda 2030, att fokusera på vid start av ett lokalt projekt föreslår vi ska vara följande:

Mål 2: Ingen hunger där målet att främja ett hållbart jordbruk ingår.
Mål 6: Rent vatten och sanitet för alla, där dricksvattenförsörjning är en viktig del.
Mål 11: Hållbara städer och samhällen
Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna
Mål 15: Ekosystem och biologisk mångfald
Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling
Mål 17: Genomförande och partnerskap där lokalsamhället ses som en viktig förändringskraft.

Övriga miljö- och klimatfrågor

_ _ _ _ _

Här nedan kommer vi också publicera länkar till inkomna artiklar, synpunkter och tipps från allmänheten och med mera.

 

Naturskyddsföreningen i Motala vill lokalt väcka engagemang, utbilda och sprida kunskap om miljö och hälsa.