Naturskyddsföreningen i Motalas samråd med Motala kommun om Översiktsplan Motala 2040

Printa ut: Samrådsyttrande ÖP-2040 Motala kommun – Naturskyddsföreningen i Motala

Naturskyddsföreningen i Motala har tagit del av den digitala samrådsversionen för översiktsplan (ÖP-2040) och miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) och lämnar följande synpunkter.

Naturskyddsföreningen i Motala noterar att Översiktsplanen 2040 (ÖP-2040) tagit höjd för att kommun under 20 år ökat sin folkmängd till 50 000 invånare med fördelningen på Motala tätort, 36 000 invånare, Borensberg 4 500 invånare och landsbygden med mindre tätorter 9 500 invånare. Ser man till folkmängdens utveckling senaste två decennier med en faktisk befolkningsökning på ca 1 500 personer, är målet med en ökning på ca 6300 personer mycket ambitiös. Vi förutsätter att denna utveckling kommer att ske i samklang med minst lika ambitiösa klimat- och miljömål. I ÖP-2040 finns ingen redogörelse för hur Agenda 2030 med de 17 globala miljömålen ska uppnås, vilket vi anser måste klargöras i ÖP-2040:n i kommande granskningsversion.

Det finns mycket i föreslagen ÖP-2040 hur kommunen ska utvecklas och som vi ser positivt på, såsom en fördubblad turistekonomi, ökat antal arbetsställen för företag, stärkt med attraktiva miljöer för boende och verksamheter samt goda förutsättningar för ett gott liv i kommunen. Vi anser dock att kopplingen mellan målbild/strategi och riktlinjer kan förtydligas så att ÖPn kan användas på ett mer effektivt sätt. Det är också viktigt att riktlinjerna är formulerade på sådant sätt att de leder till en långsiktigt hållbar mark- och vattenanvändning samtidigt som klimatavtrycket blir så lågt som möjligt och den biologiska mångfalden bevaras för att bl.a. öka kommunens resiliens inför de risker som t.ex. klimatförändringar kan medföra. Detta är görligt genom god planering av bl.a. kollektivtrafiken skydd av känslig natur och smart stadsplanering.

När kommunen beskriver en ökad tillgång till sjönära boende som en viktig del i Motalas framgång får inte detta ske på bekostnad av värdefull natur. Det ligger mycket nära till att uppfatta föreslagen ÖP-2040 samrådsversion som ett program för bostadsexploatering nära sjöstaden mest attraktiva strandområden där så mycket som möjligt ska ”koloniseras” med välbeställda presumtiva skattebetalare. Vi anser att kommunen i stället ska flytta fokus till vårt fantastiska och attraktiva landskap och se helheten, skönheten och hälsofördelar man kan få av att flytta till Motala kommun. Vi tror inte att kommunen kommer att förlora invånare bara för att man inte får bygga i närheten av vatten. Om kommunen istället sticker ut hakan och säger att kommunen som Östergötlands sjöstad värnar sina stränder för nuvarande och kommande generationer, tror vi att det snarare signalerar att kommunen tar sitt ansvar för en hållbar mark- och vattenanvändning.

Agenda 2030 och de 17 globala målen.

Agenda 2030 beslutades av FN 2015 och är ett ramverk med verktyg för att nå en hållbar utveckling. 2018 antog Sveriges regering en handlingsplan för Agenda 2030 där regeringen fastslog att ”hållbar utveckling ska vägleda all politik fram till 2030”. Att planera utifrån Agenda 2030 innebär att man tar med helhetsperspektivet på samhällsutvecklingen. Har man en strategi att planera för en långsiktig hållbar utveckling, ekonomiskt, socialt och ekologiskt, utgör de globala hållbarhetsmålen de viktigaste vägledande målen. De globala målen i Agenda 2030 är 17 till antalet, integrerade, sammanlänkade och odelbara. I ett hållbarhetsperspektiv är de stora utmaningarna till största delen globala, medan den största delen av lösningarna är lokala. Dessa vägledande globala mål ska vägleda kommunens prioriteringar mellan olika allmänna intressen och strävan att nå en god mark- och vattenanvändning. För att Sverige ska nå sina mål i arbetet med Agenda 2030 är det lokala arbetet i kommunerna och regionerna särskilt viktigt, samt att detta även stöds av länsstyrelserna och övriga statliga myndigheter.

I Motala kommuns samrådsunderlag för ÖP-2040, finns det inte mycket som beskriver att några globala miljömål enligt Agenda 2030 ska uppnås. I Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) sidan 9 anges det att: ”En strävan efter att uppnå Sveriges nationella miljökvalitetsmål är ett sätt att bidra till att även uppnå de miljömässiga målen i Agenda 2030.” Som vi ser det räcker det inte med att bidra till de globala målen, utan målsättningen måste vara att dessa mål översatt till ett lokalt perspektiv måste uppfyllas 2030. Det är idag nio år tills en sådan måluppfyllelse är nådd. I föreslagen ÖP-2040 anges det under avsnitt 3.1.5 Hållbart och attraktivt samhälle att ”Motala kommun har systematiskt arbetat för en god bebyggd miljö och på landsbygden i linje med nationella och globala miljömål”. Vi anser att det inte räcker med ord om man anser sig sträva att uppnå de globala miljömålen, utan här vill vi se en bättre koppling mellan målbild/strategi och riktlinjer hur klimat- och miljömålen ska uppnås.

Under avsnitt 4.3.3. Friluftsliv tar man också upp Agenda 2030 enligt följande: ”För att kunna uppfylla visionen om ett attraktivare Motala, likväl som att bidra till att de nationella miljömålen och hållbarhetsmålen i Agenda 2030 uppfylls behöver kommunen bedriva ett aktivt och medvetet arbete med att bevara och utveckla den kommunallägda naturmarken med hänsyn till friluftslivet”.  Varför ska denna uttalade ambition gälla all naturmark i kommunen?

Under ÖP-avsnittet kommunens målbild står det följande: ”För Motala tätort bedömer kommunen att det är bättre att bebyggelseutvecklingen i huvudsak sker norrut, där jordbruksmarken inte har riktigt lika höga brukandevärden som på den södra sidan. Motala kommun bör se kommunen ur ett helhetsperspektiv. Vi kan konstatera att kommunen har stora arealer åkermark och borde ange ett mål för att uppnå en hållbar livsmedelsförsörjning och bidra med detta nationellt, då vi som jordbrukskommun även har ett stort ansvar. Förutom ett perspektiv utifrån framtida livsmedelsförsörjning, är även påverkan på landskapsbilden, områdets identitet och kulturhistoria viktigt och tas med i målbilden.

Motala kommun har många mindre tätorter utspridda i landsbygden på en mycket stor yta. Här har kommunen en stor utmaning att planera för att minimera den negativa klimatpåverkan. Motala är ju också en sjöstad invid Vättern som utgör en stor viktig vattentäkt och det finns även vattentäkter vid grundvattenförekomster och grundvattenmagasin som kan vara potentiella vattentäkter. Här har Motala kommun, jämte övriga kommuner runt Vättern, ett särskilt ansvar att värna och skydda vårt dricksvatten som även det är ett viktigt livsmedel.

Helhetsperspektivet som är en viktig del i Agenda 2030 och dess globala mål är en mycket viktig del i strävan att uppfylla satta miljömål. I vårt fortsatta yttrande tar vi särskilt upp denna avsaknad av ett helhetsperspektiv.

Förslag: Naturskyddsföreningen i Motala anser att kommande granskningsförslag av ÖP-2040 ska beskriva hur översiktsplanen bidrar till en måluppfyllelse av samtliga global mål i det lokala perspektivet. Ett starkt, fungerande och engagerat civilsamhälle är en viktig förutsättning för att vi ska kunna uppnå Globala målen för hållbar utveckling. Det är därför viktigt att arbetet med Agenda 2030 involverar civilsamhället, såsom föreningar, näringsliv mm.

Fortsatt yttrande nedan:

I det följande håller vi oss huvudsakligen till de områden som vi ser som mest angelägna och där vi är mest kritiska. Vi delar in vårt yttrande i följande punkter.

–          Motala kommuns platsvarumärke
–          Medborgardialogen 2017
–          Blå värden såsom dricksvattentäkter, vattenskyddsområden, grundvattenförekomster
–          Gröna värden såsom grön infrastruktur, spridningskorridorer, värdekärnor
–          Friluftsliv
–          Riktlinjer Natur
–          Riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet
–          Jordbruksmark
–          Bostadsförsörjning
–          Tätortsutveckling som skadar…
–          Området Bromma, Kärsby och Djurkälla …
–          Övergripande trafikstruktur
–          LIS och strandområden
–          Övrigt

Motala kommuns platsvarumärke

Idag används platsvarumärket för Motala som ”Östergötlands sjöstad”. Motala kommun anser sig ha haft framgång med detta platsvarumärke i samverkan och allianser både regionalt, nationellt och internationellt. Då ställer vi oss frågan varför man vill ändra på ett vinnande koncept? Det tar lång tid att arbeta in ett varumärke. I ÖP-förslaget vill man nu ändra platsvarumärket till ”En sjöstad för hela Sverige”. Vi tycker att kommunen här tar sig vatten över huvudet och bör hålla sig till nuvarande platsvarumärke med klar koppling till kommunens plats i Östergötland och därmed även samspela med vår närmaste omgivning. Vi anser att platsmarknadsföringen av Motala bör utvidgas mer utöver tätorten som sjöstad. Motala har en fantastisk landsbygd och natur i övrigt som måste ges sin beskärda del. Dessutom är Motala en av Sveriges äldsta boende- och mötesplatser, som också ortsnamnet Motala berättar om.

Medborgardialogen 2017

I inledningen av ÖP-2040 anges det att den genomförda Medborgardialogen 2017 ligger till grund för den nya översiktsplanen genom det inriktningsbeslut som kommunstyrelsen tog i december 2017. Man anser därför att medborgardialogen haft stor betydelse för kommunens utvecklingsstrategi i översiktsplanen. Vi anser inte att man kan lägga någon större vikt vid denna genomförda medborgardialog då vi anser enkäten/frågeunderlaget är mycket tendentiöst, vinklat och partiskt formulerat. Den efterföljande analysen och rapporten över den genomförda enkäten är även den tendentiös och ger en felaktig, överdriven bild av svaren från genomförd dialog/enkätundersökning. Enkäten var uppbyggd på tre olika enkätdelar, 1) om staden, 2) landsbygden och 3) regionen och på dessa delar svarade 516, 402 respektive 239. Utifrån 777 markeringar och antal svarande på enkätdelarna har kommunen uppskattat antalet svarande till omkring 1000 deltagande personer motsvarande 2 % av kommunens befolkning. Mer realistiskt är drygt 500 deltagare i enkäten. Om alla svarande var motalabor framgår inte av enkäten. Vi anser att svarsfrekvensen är får låg för att kunna göra en mer vetenskaplig analys av dialogen.

Följande i enkäten ställda fråga belyser det vi anser vara tendentiös och vinklad frågeställning:

===================================================================

”Ska vi bygga nära stränderna?

Att bo vid en strand är en dröm för många människor och efterfrågan på bostäder med vattenkontakt är stor. Om Lalandia etablerar sig i Motala behöver det också byggas fritidshus i området kring Folkets park.

Strandskyddet innebär att marken inom 100 eller 150 m från strandlinjen inte får bebyggas eller tas i anspråk så att växt- och djurlivet påverkas eller allmänheten hindras att ta sig fram. I redan bebyggda områden och viktiga utbyggnadsområden för staden kan det gå att göra undantag, men det går inte att skapa nya strandtomter. En passage för allmänheten måste alltid lämnas fri närmast stranden. I Motala finns flera områden i närheten av stränderna där det skulle kunna gå att bygga.

Bromma är ett av de områden där det finns
strandnära mark som skulle kunna bebyggas ”

Fördelar
Om det finns ett bra utbud av strandnära boende upplevs staden attraktivare – Östergötlands sjöstad! Med Lalandias etablering skulle Motala bli ett stort besöksmål med nya arbetstillfällen och en växande befolkning. I projektet ingår ett stort antal fritidshus i närheten av Folkets park och Varamobaden.

Nackdelar
När strandnära områden bebyggs kan möjligheten till vattenkontakt försämras för allmänheten. Därför är det viktigt att man samtidigt gör stranden mer tillgänglig t ex genom att anlägga promenad- och motionsstråk eller öppna passager där det tidigare varit avstängt.

Om man bara ska bygga i strandnära områden kommer staden att behöva växa långt ut i dessa riktningar, och då kan det bli långa avstånd till centrum. I flera av de strandnära områdena, t ex vid Boren norr om Karshult, är naturen så värdefull att den bör bevaras. ”

====================================================================

Med en sådan frågeställning får man ett stort underlag som svarar att man vill bosätta sig strandnära i Bromma, eftersom det är där strandnära mark finns och det andra alternativet som ges är Karshult vid Boren, där den värdefulla naturen bör bevaras.

Vi anser att den överdrivna, starkt vinklade medborgarenkäten kraftigt ska tonas ned. Kommunen bör utveckla mer tillförlitliga metoder där civilsamhället får komma till tals. Vi hoppas på en mer tillförlitlig metod där civilsamhället får komma till tals. Ett starkt, fungerande civilsamhälle är en förutsättning för att vi ska kunna uppnå de globala målen enligt Agenda 2030.

Blå värden såsom dricksvattentäkter, vattenskyddsområden, grundvattenförekomster

VÄTTERN SOM RIKSINTRESSE FÖR VATTEN

Vi stödjer förslaget att Vättern ska klassas som riksintresse för vattenförsörjning.  Vättern är kommunens största vattentäkt och vi håller med om att den är synnerligen viktig att skydda. Men detta innebär inte endast vattnet inom Vätterns strandlinje, utan även att Vätterns tillrinningsområde, d.v.s. hela det område varifrån vattnet rinner till Vättern beaktas och skyddas. I ÖP-förslagets riktlinjer föreslås att kommunen ska ta fram samt upprätthålla aktuella vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga allmänna dricksvattentäkter. Vi stödjer även detta förslag med tillägg enligt nedanstående stycke.

Vättern är högt belägen i geografin och har ett förhållandevis litet tillrinningsområde. Sjön försörjs till stor del med tillrinnande vatten via grundvattnet. Vattnet präglas av den mark som omger Vättern och här har de lösa jordlagrens sammansättning, mäktighet och kornstorlek stor betydelse. Detta har inte beaktats tillräckligt när det Vätterns vattenskyddsområde bestämdes. En stor del av Vätterns tillrinningsområde som ligger i Motala kommun utgörs av isälvsavlagringar med fin morän norr om Motalaviken. Här har de isälvstråk som t.ex. går via Godegårdsdalen och ned mot Vättern via Nykyrka mot Varamoviken betydande grundvattenförekomster at ta hänsyn till. Att hårdgöra mark inom detta tillrinningsområde ska helt undvikas.

Förslag: Motala kommun tar eget initiativ till att utöka Vätterns vattenskyddsområde till åtminstone 700 meter från strandlinjen, där marken utgörs av genomsläpplig mark.

Kommunen föreslår vidare i riktlinjerna att kommunen tar ett strategiskt beslut kring behovet av reservvattentäkt. Vi anser att detta bör kompletteras med åtgärder, bland annat att utreda lämpliga grundvattenförekomster som dricksvattenreserver.

Gröna värden såsom grön infrastruktur, spridningskorridorer, värdekärnor

Angivna riktlinje natur i ÖPn är bra och viktig att kommunen fullföljer.  Särskilt vill vi framhålla riktlinjen ”att kommunen ska verka för att bevara och vid behov restaurera befintliga våtmarker samt skapa nya våtmarker, dammar och småvatten för att gynna den biologiska mångfalden och den lokala vattenkvaliten”, som mycket bra ansats. Mycket bra är också riktlinjen att ”kartlägga, bevara och främja befintliga naturvärden i såväl odlings- som skogslandskapet samt säkerställa att dessa arter har spridningsvägar”.

Mycket av ovanstående samt att man tillämpar ett landskapsekologiskt perspektiv och vid den fysiska planeringen säkerställer och stärker arters spridningsvägar är viktigt.

Friluftsliv

I avsnittet Riktlinjer, 4.3.3 Friluftsliv fastslås det att friluftsliv skapar förutsättningar för en bättre folkhälsa, både fysiskt och psykiskt. I riktlinjerna framgår det att kommunens friluftsplan är ett viktigt planeringsunderlag för översiktsplanen. Även i kommunens inriktningsbeslut från 2017 uttrycks behovet av att värna friluftslivets värden.

Förslag: Naturskyddsföreningen i Motala håller med dessa riktlinjer. Som ett konkret, jordnära exempel på detta föreslår vi i detta samråd över den övergripande översiktsplaneringen, att Motala kommun tar sig an och värnar de natur- och kulturvärden som finns längs Kärlekstigen, våtmarken och den tätortsnära skogen intill centrala Godegård, där Trafikverket har för avsikt att fälla skog och montera ned skyltar från LONA-projektet där ”Bella Blåmes” berättar om naturen kring stigen, som dagligen används av lokalboende, både vuxna och barn. Vi anser att kommunen ska ha ett helhetsperspektiv även här och även koppla det lilla konkreta till landsbygdsutvecklingen.

Riktlinjer Natur

Kommunen skriver i riktlinjerna att naturområden fyller en viktig funktion ur både ett ekologiskt och social perspektiv och har stor betydelse för en mängd ekosystemtjänster. Motala ligger invid Vättern där det rena dricksvattnet är en värdefull och oskattbar ekosystemtjänst. De många olika naturmiljöerna erbjuder en värdefull biologisk mångfald. Naturskyddsföreningen i Motala instämmer i att kommunens skydd, skötsel och ambition att värna om de värdefulla naturmiljöerna ska vara en grundläggande utgångspunkt. Att Motala kommun har ambitionen att undvika ingrepp i värdefull natur vid lokalisering i bebyggelseutvecklingen har vårt fulla stöd.

Föreningen stödjer de riktlinjer som beskrivs för natur utifrån naturvårdsprogram och inriktningsbeslut. Genom att hålla fast vid dessa riktlinjer och skapa en god livsmiljö har Motala kommun goda utsikter att växa i sin eftersträvan att bli en attraktiv kommun för både boende och besökare.

Riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet

Under avsnitt Riktlinjer i ÖPn, avsnitt 7.2.1 Riksintresse för turism och det rörliga friluftslivet skriver kommunen att området (d.v.s. detta riksintresse) ”har betydelse ur allmän synpunkt vad gäller dess naturvärden och ska härmed skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada dessa. Natur- och kulturvärden samt turismen och det rörliga friluftslivets intressen ska beaktas och värnas om vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Bestämmelserna utgör dock inte hinder för utveckling av befintliga tätorter. En förutsättning för den aktuella utbyggnaden är således att den, i enlighet med översiktsplanen, utgör en utveckling av Motala stad och blir en del av staden”.  När det gäller bedömningen av påtaglig skada inom planområdet ska man utgå från ett helhetsperspektiv och attraktiva områden för turism och friluftsliv bör användas så att ett allsidigt utnyttjande möjliggörs. Detta kräver att oexploaterade områden förblir oexploaterade eftersom det är områdets karaktär som ska bevaras. Det område som åsyftas i ÖPn är den planerade tätortsutbyggnaden i norra Varamon, området Bromma, Kärsby och Djurkälla, vilket Naturskyddsföreningen i Motala anser inte får genomföras. Vi återkommer till detta under avsnitt tätortsutveckling nedan.

Jordbruksmark

Jordbruksmarken är av nationellt intresse och Sverige är inte självförsörjande av livsmedel. Det är därför viktigt att beslutad svensk livsmedelsstrategi säkras och att alla kommuner tar sitt fulla ansvar att följa dessa intentioner. I ett pressmeddelande från Näringsdepartementet, september 2020, kan man läsa följande: ”Som ett led i arbetet med att stärka beredskapen inför kriser och ytterst krig har regeringen beslutat att ge Livsmedelsverket och Jordbruksverket i uppdrag att redogöra för de lärdomar som utbrottet av det nya coronaviruset gett vad gäller livsmedelsförsörjningen”. Enligt miljökonsekvensbeskrivningen (MKBn) i ÖP-2040, avsnitt ”utvecklingsstrategier” på sidan 17 anges, framförs att viss exploatering är planderad på obebyggd mark och jordbruksmark. Det föreslås att detta ska ske norrut där jordbruksmarken bedömts ha ett lägre värde. Enligt miljöbalken, 3 kapitel § 4 gäller följande: ”Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk”. Förutom denna lagtext har rättspraxis tillkommit genom tolkning i domstolar vid flera rättsfall. Miljööverdomstolen har i flera avgöranden förtydligat vad som ska anses vara brukningsvärd jordbruksmark. För att jordbruksmarken ska anses vara brukningsvärd ska den ha brukats i närtid och ingå i ett sammanhängande jordbrukslandskap som brukas. Att Motala inte skulle kunna ta annan mark i anspråk än i många fall föreslagna jordbruksmark ser vi som rent nonsens. Vi anser att Motala kommun ska hålla sig till lagen och dess mening samt följa nationella beslut för allas bästa. Vi tar även upp detta under följande avsnitt Tätortsutveckling och LIS och strandområden nedan.

Förslag: Ta fram ett styrdokument för hur kommunens värdefulla jordbruksnäring ska kunna utvecklas, få avsättning lokalt i kommunen och regionen och för framtiden bidra till förbättrad livsmedelsförsörjning enligt nationell strategi. I ett sådant styrdokument ska framgå att kommunen strävar efter att följa Miljöbalkens regler och syfte att endast undantagsvis ta jordbruksmark i anspråk för annan verksamhet än jordbruksproduktion i dess vida mening inkluderande djurhållning och liknande areal näring.

Bostadsförsörjning

Under avsnittet Riktlinjer i ÖP-2040 fastslås att kommunen eftersträvar en fungerande bostadsmarknad där medborgarna har tillgång till bostäder som passar deras olika behov. Detta tycker vi är en bra ambition. Idag räcker utbudet av bostäder inte till den stora efterfrågan, vilket skapar både bostadsköer och höjda priser på bostäder. Har kommunen dessutom en ambition att växa med drygt 6000 invånare fram till år 2050 innebär detta en stor utmaning att hantera inom bostadsförsörjningen. När vi studerar föreslagna åtgärder kring utvecklandet av fler bostäder i Motala ser vi många förslag som mycket väl kan rymmas inom kommunens redogjorda ambitioner. Naturskyddsföreningen i Motala anser att tätortsutveckling bör ske där vi kan haka på kollektivtrafiken och i MKB:n betonas det att man ska samla bebyggelsen längs noder och stråk för att förbättra för kollektivtrafiken. Vi håller också med inriktningen i ÖPn att stärka Borensbergs tätort och därigenom medverka till en bra möjlighet för människor i storstadsområdet Linköping – Norrköping att finna ett bra, sjö- och naturnära boende. Vi noterar ÖP-2040 föreslår bostadsutbyggnad med blandad bebyggelse i norra området i Bråstorp, med närhet till handel och övrig service, vilket kan göras klimatsmart. Vi noterar också att mycket av tätortsutvecklingen i Motala stad sker sjönära och inom befintlig tätort, exempelvis vid södra stranden av Motalaviken, vilken har stora förutsättningar för ett attraktivt boende i Motala kommun. I Motala centrum finns både hyreshus och andra lokaler som står tomma. Här bör kommunen medverka till att skapa möjligheten att vara mer flexibla med användningsområden samt ta tillvara på ödeshusinventering på landsbygden för att öka användningen av det som redan byggts i stället för att bygga nytt.

Men när det gäller utbyggnad av tätorten i det mycket känsliga området Bromma, Kärsby och Djurkälla ser vi en sådan utveckling som helt förkastligt, både gällande klimat- och miljömål som skyddande av mycket värdefulla riksintressen. Vi ägnar därför detta område ett särskilt följande avsnitt nedan.

Tätortsutveckling som skadar ett värdefullt landskap, riksintressen, Vättern mm.

I ÖP-2040 har Motala kommuns förslag till tätortsutveckling i området Bromma, Kärsby och Djurkälla i norra Motala lagts in enligt framtaget detaljplaneprogram, som behandlats i ett samråd under 2019. Då Naturskyddsföreningen i Motala är mycket kritisk mot denna utvidgning och anser att riksintressen påtagligt skadas av planerad exploatering som ska ske på brukningsbar jordbruksmark, vill vi ägna en stor del av vårt yttrande för att klargöra vår ståndpunkt i ett försök att få kommunen att lokalisera bostadsbyggandet till mer lämpliga platser och i stället planera för att stärka riksintressen för turism och det rörliga friluftslivet vid Vättern.

Området Bromma, Kärsby och Djurkälla – väsentlig och värdefull del av Vätterns riksintressen

Vättern ligger högt i landskapet och har ett relativt litet tillrinningsområde, vilket gör sjöns strandområden känsliga för miljöpåverkan i form av exploateringar. Runt Vättern finns flera områden med mycket högt bevarandevärde, både avseende natur och kulturhistoria. Området i Motalas norra Vätterbygd är en sådan trakt med högt bevarandevärde. Här har kommunen en lång historia med mycket restriktiv hållning till exploatering för att bevara landskapets karaktär och attraktivitet. I dag finns det ett högt exploateringstryck med kapitalstarka grupper som efterfrågar attraktiva miljöer i sjö- och strandnära lägen. Då staten gav kommunerna det s.k. planmonopolet att själva få rätten att bestämma mark- och vattenanvändningen, behöll man rätten till inflytande för de områden som ansågs vara av särskilt värde i riket. Man inrättade så kallade riksintressen för exempelvis natur- och kulturområden, turism och rörligt friluftsliv, med flera viktiga områden som ansågs ha exceptionellt värdefulla bevarandeskäl. Vättern med stränder och öar är just ett sådant område som fått ett lagstadgat riksintresse för turism och rörligt friluftsliv, förutom flera andra skydd som exempelvis Natura-2000 område.

Av de områden vid Vättern som har detta särskilt höga bevarandevärde är Motalas norra Vätterbygd, där Motala kommun hittills varit mycket återhållsam för exploatering. Dessa höga landskapsvärden har bevarats till vår generation och det borde vara tänkt att även kommande generationer skulle få ta del av detta natur- och kulturarv. Om vi kort beskriver Motalas norra Vätterbygd kan vi börja norrut vid Nykyrka. Här finns bland annat fem kända hällkistor, där man bland annat funnit flintdolk och pilspetsar av flinta. Fynden och gravarnas storlek tyder på att dessa för Östergötland unika fornlämningar kan ha tillkommit under bondestenåldern, alltså innan det vi idag kallar bronsåldern. Andra mycket värdefulla besöksmål och sevärdheter i den norra Vätterbygden är Medevi Brunn, Sveriges äldsta surbrunn och ett utpekat riksintresse för kultur samt Övralid, nobelpristagaren Verner von Heidenstam bostad som han själv lät bygga med fantastisk utsikt över Vättern. Direkt efter man passerat Motala stads norra tätortsgräns, ligger den kulturhistoriskt intressanta Bromma gård, en herrgårdsmiljö med kända rötter från tidig medeltid, men sannolikt rötter från stenålder. Bromma kan betraktas som en entré till Motalas fantastiska Vätterbygd i norr med större gårdar och frälsesäteri, torp och backstugor. Förutom jordbruk, var fiske, smide, kvarnar, stenindustri och tegelbruk viktiga i denna bygd och upp mot Motalas norra kommungräns utefter Vätterns strandområden. Här ligger Kärsby gård, också en gård med herrgårdsmiljö och rötter i tidig medeltid eller äldre, och Illersjö gård, en herrgårdsmiljö invid Illersjö, som utgör en dödisgrop skapad vid inlandsisens avsmältning. Vidare utmed Lemundavägen finner vi Djurkälla by med Oxelgården och Lillgården som ligger vid bytomten samt utskiftade storgårdar som Storgården, Djurgälla frälseutjord med två mangårdar, Lilla Storgården, Gatugården och Östergården. Området med denna ovanligt stora slättby har ett unikt läge vid Vätterstranden och är även här rikt på fornlämningar med sannolikt rötter i tidig stenålder. Efter Djurkälla med storgårdar, backstugebebyggelse och arbetarbostäder med stort socialhistoriskt värde följer de närliggande herrgårdarna Lindesnäs säteri och Norra Freberga med gården Stora Hals (med endast ekonomibyggnader kvar) och Lilla Hals. Även dessa gårdar har rötter i tidig medeltid och här finns lämningar från torp, backstugor, ångbryggeri, kalkugn och kalkstensbrott med kvarlämnade kvarnstenar. Norra Vätterbygden med dessa storgårdar, torp och backstugor och rester från tidig industriverksamhet har även en tidig agrar historia utvecklad kring Djurkällaplatån som är ett mycket unikt och värdefullt isälvsdelta på ca 5 km2.

Med ökad arkeologisk kunskap om Motala förhistoria med fynd vid Motala ström av en omfattande bostads och mötesplats från äldre stenålder har undersökningar och studier av Vättern och intilliggande vattendrag visat sig ha goda förutsättningar för bosättningar. Upphittade lösfynd från inventeringar vid Varamoviken anses indikera stenåldersbosättningar i de sandiga sluttningarna i landskapet ned mot Vättern. Då fynd av mänsklig närvaro i Motala kunnat dateras till att vara 11200 år gamla, hade isranden lämnat vårt område och Baltiska issjön sjunkit ca 25 meter. Vättern blev då först en havsvik och därefter en sjö utan ett utlopp, benämnd Fornvättern. Sedan bildades Motala ström för 9200 år sedan. Under den 2000-åriga perioden innan Motala ström bildades var Kärsbyån det stora rinnande vatten, som troligen intresserade de första människorna i vår trakt under äldre stenålder. Därför är det mycket intressant att arkeologerna har identifierat åtminstone tio potentiella boplatser i området Bromma, Kärsby och Djurkälla.

I Kärsbyån, nordöstra Vätterns största tillflöde av ytvatten, leker både öring, harr och flodnejonöga, som är en av Motala kommuns utpekade ansvarsarter som kommunen ska värna extra mycket om. Bebyggelsen med herrgårdsmiljö har skiftande ålder och stora upplevelsevärden, som förmedlar en berättelse om traktens historiska framväxt. Djurkällaplatån ligger centralt i området och utgör ett norra Europa mycket unikt och värdefullt åslandskap bildat av inlandsisen och isälvarna.

Bomma gård, med medeltida ursprung, beskrivs i en kulturhistorisk analys och värdering, genomförd i samband med pågående kulturmiljöinventering i kommunen, såsom en av flera ensamliggande storgårdar med herrgårdskaraktär i området norr om Motala nära Vättern. Av tre värdekategorier som ingick i studien tilldelades Bromma gård den allra högsta värdekategorin. Bromma beskrivs i studien som liggande i ett böljande jordbrukslandskap som övergår till blandskog i sluttningarna och i studiens rekommendationer ska bland annat det öppna odlingslandskapet runt gården bevaras. Kärsby gård och området kring Kärsbyån har lämningar efter tidigindustriella verksamheter från medeltid till nutid. Djurkälla by och gårdar har också dokumenterat ursprung från medeltid och bestod av 18 gårdar innan laga skiftet i mitten av 1800-talet. Utöver de skriftliga källorna från medeltiden, har trakten helt uppenbart rötter ned till äldre stenålder.

FÖRSLAG TILL BIOSFÄROMRÅDE

Naturskyddsföreningen i Motala har under 2015-2019 genomfört LONA-projektet ”Förstudie av förutsättningarna för ett biosfärområde inom Motalas sjönära naturlandskap och rika kulturbygd vid Vättern” där en framtagen slutrapport lämnats och innehåller en fyllig redovisning av bland annat de riksintressen som avser turism, friluftsliv, naturvård och kultur.

PÅTAGLIG SKADA PÅ RIKSINTRESSET FÖR TURISM OCH RÖRLIGT FRILUFSTLIV

Det kan skrivas mycket mer om denna trakt som ingår i Vätterns riksintresse för turism och rörliga friluftsliv. . Vi är mycket förvånade och kritiska till att Länsstyrelsen, med ansvar att skydda området riksintressen mot uppenbar påtaglig skada som uppstår om man bebygger detta öppna landskap med höga naturvärden och rik kulturhistoria, varken i samråd kring kommunens detaljplaneprogram för Bromma, Kärsby och Djurkälla eller vid samrådet för förslaget till ÖP-2040, har meddelat att planerad tätortsutbyggnad med bostadsbyggnation i detta känsliga område medför påtaglig skada för riksintresset för turism och rörligt friluftsliv. Vi ställer oss frågande om man verkligen analyserat detta område som en helhet. Här har vi ett landskap som saknar motstycke i vårt land, ett försiktigt utvecklat kullturlandskap under drygt 11200 år. Motala kommun har missat den stora potential som området har för att möta det ökade intresset för natur och kultur inom besöksnäringen. Då planerad bostadsbyggnation dessutom huvudsakligen ska ske på brukningsvärd jordbruksmark är det än mer anmärkningsvärt att både kommunen och Länsstyrelsen verkar godta en helt onödig tätortsutvidgning som detaljplaneprogrammet för Bromma, Kärsby och Djurkälla medför. I föreliggande ÖP-2040 inför samrådet, redovisas ett stort antal markområden som kan exploateras för bostäder. Det finns många alternativ för bostadsutbyggnad och det är helt uppenbart att kommunen inte kan uppvisa att man inte kan finna annan mark att ta i anspråk för bostadsbyggande än den som föreslås i Bromma, Kärsby och Djurkälla. Lägger vi dessutom till ackumulerade effekter av negativ miljöpåverkan även för andra skyddsintressen i det föreslagna utbyggnadsområdet, såsom påverkan på närliggande Natura 2000-område vid Kärsbyån, vattenskyddsområde, riksintresse för natur vid Djurkällaplatån med flera intressen, är det än mer anmärkningsvärt att Motala kommun inte lagt ned planerna att genomföra föreslagen tätortsutvidgning i det aktuella området. Vi förväntar oss ett bättre förslag i nästa ÖP-version

Förslag: Naturskyddsföreningen i Motala föreslår att Motalas norra Vätterbygd utpekas som riksintresse för kulturmiljövården. I stället för planerad bostadsexploatering i området Bromma, Kärsby och Djurkälla, föreslår föreningen att kommunen tillsammans med Länsstyrelsen och civilsamhället, stärker riksintresset för turism och rörligt friluftsliv på ett sätt att tillgängligheten till områdets kulturhistoriska kunskap och den enastående naturen i området ökar. Kommunen måste utgå från en helhetssyn av landskapet, som skapar ökad förståelse för vår natur och mångtusenåriga kultur i området.

Vi förslår att Motalas landskap beskrivs utifrån viktiga områden för turism och friluftsliv. Stråk som binder samman nätverket av noder med naturliga, kända samlingsplatser, kulturobjekt och värdefulla naturmiljöer, bör tas fram och beskrivas. Dessa s.k. noder skulle kunna användas som referenspunkter för att ”binda” samman det attraktiva Motala och förmedla detta till boende och besökare i kommunen. Det ska vara lätt att hitta t.ex. Medevi, Europas första hälsobrunn, eller Birgittas udde, Godegårds porslinsmuseum, Borensbergs intressanta miljöer mm. Varför inte bygga ett Naturrum invid Lemundavägen, granne till Åvik, som visar upp det landskap som de första människorna upplevde och områdets 11 000-åriga kulturhistoria, hur naturen tagits tillvara och bildat det kulturlandskap vi idag ser. Här kan man öka kunskapen om vår skogsbygd och slättbygd samt Vätterns klara rena vatten och sjöns fantastiska bottenfauna. Och varför inte skapa, utan att väsentligt ändra naturmiljön, en sjöstadsled från Varamon till Torpa sand där man får passera Vätterns fina strandområden.

Övergripande trafikstruktur

Under avsnittet 5, Motala tätort framgår det att en åtgärdsvalstudie för Kolmetorpsvägen (lv 1088) och dess anslutningar till riksväg 50 samt väg 34 genomfördes under 2015. Här framgår att man i två genomförda workshops med representanter för Trafikverket och Motala kommun arbetat för att forma en gemensam helhetsbild av behov, transport- och trafikrelaterade problem, brister och eventuella konflikter. I slutrapporten, framgår det att fler personer deltog, där några representerade andra intressen än kommun och Trafikverket. Det finns vidare i ÖPn en redogörelse för en framtida funktion för transportsystemet i de norra delarna av tätorten som eftersträvas och identifierade behov av åtgärder. Under avsnitt ”Effektiv och trafiksäker trafikmatning till ny bebyggelse vid Bromma” (sid 39 i slutrapporten), framgår följande:

”Arbetsgruppen är enig om att en trafikplats, alternativt en planskild passage mellan Smedsby och Bromma, är möjliga lösningar på längre sikt. Det är därför viktigt att upprätthålla möjligheten för sådana lösningar i den kommunala planeringen. Åtgärdsförslagen utreds vidare av Trafikverket och Motala kommun, tillsammans med fastighetsägare/exploatör, för att identifiera lämplig lösning, markbehov och möjligt läge.” Läser man hela rapporten framgår det att denna lösning med planskild passage mellan Smedsby och Bromma, bygger detta på att den vid tidpunkten vilande utredningen att utvidga tätorten till Bromma, Kärsby och Djurkälla.

Det som inte skrivs i det digitala ÖP-2040 dokumentet är slutrapportens beskrivning av övergripande inriktning, avsnitt 9.1. Här står följande att läsa: ”Planerade åtgärder på väg 50 och väg 34 förväntas resultera i att dessa vägar blir mer attraktiva för den långväga trafiken och transporterna. Med ökande trafikflöden mellan de båda riksvägarna ökar behoven av att åstadkomma en effektiv, gen och säker förbindelse mellan väg 50 och väg 34.” Då vi påpekade under samrådsmötet den 15/12 2020 att denna vägsträcka mellan väg 34 och väg 50, kommer innebära kraftig trafik i norra Bråstorpsområdet fick vi till svar att den slutsatsen är fel, då trafiken kommer att regleras så att den inte kommer att störa. Vi anser emellertid att denna ”rättöversväg” mellan väg 34 och väg 50 kommer att skapa en helt onödig barriär mellan norra bostadsområdet och samhälls- och kommersiell service som ligger söder ut. Dessutom förutsätter detta kostsamma vägprojekt, uppskattningsvis mer än 100 miljoner kronor, att det kommer att ske en tätortsutvidgning i området Bromma, Kärsby, Djurkälla, som vi anser olämplig då den strider mot flera av miljöbalkens regler.

När vi läser Trafikverkets inlaga till samråd avseende ÖP-2040, trycker myndigheten på hänsynsmålen säkerhet, miljö och hälsa. Trafikverket påpekar även att kommunens val att styra lokaliseringen av bostäder och verksamheter får stora konsekvenser på det framtida trafikarbetet. Myndigheten önskar att kommunen är tydligare i sin beskrivning av konsekvenserna för riksintresset för de planerade verksamhetsområdena längs med riksväg 50 stråket. Både riksväg 50 och väg 34 är utpekade primära leder för farligt gods. Under avsnittet påpekar Trafikverket att trafikleder med övergripande funktion måste ”skyddas” från exploatörers ibland kortsiktiga önskemål om nya tillfarter. Vi anser att den planskilda korsningen vid väg 50 och Brommaområdet helt klart är en sådan kortsiktig lösning, Vi anser att kommunen bör reda ut huruvida trafik med farligt gods ska ledas på föreslagen väg från väg 34, Karttorp och till planerad korsning väg 50. Det borde även vara intressant vem som finansierar denna väg och planskilda korsning.

Förutom denna planerade väg mellan Kartorp och väg 50, föreslås byggnation utmed väg 1050, ny byggnation söder om Fornåsa och planerad bostadsbyggnation på båda sidor väg 1015, kommer att upplevas som barriärer för de boende. Vi håller med om detta och ser särskilt stora risker för barn som ska till förskolor och skolor. Vi håller också med om att det vid förändringar i det befintliga gatunätet läggs en hög prioritet på kollektivtrafiken.

Förslag: Naturskyddsföreningen i Motala föreslår att kommunen helt försöker undvika barriäreffekter enligt ovanstående och att föreslagen ”rättöversväg” mellan väg 34 och väg 50 inte genomförs. Vi föreslår att andra mer funktionella och miljömässigt bättre lösningar tas fram, som stärker Bråstorp bostadsområde med en mer modern och attraktiv lösning och ett fint alternativ till den ogenomförbara tätortsutvidgningen i Bromma, Kärsby och Djurkälla. Vi tycket att kommunen ska vara mer uppmärksam på de övriga barriäreffekter som skapas enligt förslagen vid Fornåsa och Klockrike.

LIS och strandområden

Motala kommun har använt sig av möjligheten att i ÖP-2040 samrådsversion lägga ut förslag till det som man anser vara möjliga områden i landsbygden att bebygga i strandnära lägen, s.k. LIS-områden. Motala kommun är rik på sjöar, där mer än 150 sjöar har en areal större än en hektar. 2015 tog kommunen fram ett s.k. Kunskapsunderlag där ett förslag på 57 möjliga LIS-områden presenterades. Dessa LIS-områden plus ett stort antal ytterligare LIS-områden som kommunen identifierat som möjliga, har lagts in i förslaget till ÖP. Vad gäller Kunskapsunderlaget från 2015 som resulterade förslaget på 57 möjliga LIS-områden är gediget och omfattande, där man utgått från syftet med LIS-områden att de långsiktigt ska bidra till positiva sysselsättningseffekter eller ett ökat serviceunderlag på landsbygden utan att strandskyddets syften åsidosätts. Man har tittat på naturvärden, allmänhetens tillträde till marken och intrång i djur- och växtlighet som är reglerat i strandskyddet. I vilken omfattning man har studerat övriga tillkomna LIS-områdesförslag framgår inte i ÖP-förslaget eller MKB:n. Vi saknar dels en analys ur ett helhetsperspektiv och utifrån både de svenska nationella målen och sedan 2015 tillkomna Agenda 2030. Dessutom saknas en lämplighetsanalys utifrån kulturhistoriska värden och exploateringen av jordbruksmark. Ett exploatera jordbruksmark är inte tillåtet och helt uppenbart otillåtet då man väljer fram näst intill hundratalet LIS-områden. Övergripande styrdokument avseende inventering och framtida skydd av kulturhistoriska miljöer och jordbruksmark bör vara framtagna redan innan man lägger ut exploateringsförslag med förändrad mark- och vattenanvändning. Att sprida ut boenden i LIS-områden som man i ÖPn vill möjliggöra är dessutom förkastligt i vårt arbete att klara klimathotet och uppnå de klimat- och miljömål som Sverige satt upp att nå 2030. Vi ställer oss frågan vad Motala kommun satt för mål i detta sammanhang? Här krävs en analys och överenskommelse med regionens trafikplanering.

Kommunens orörda stränder en unik och viktig tillgång i vårt landskap

Vi saknar övergripande analys över kommunens utvecklingspotential för utvecklingen av besöksnäringen. Våra orörda, oexploaterade stränder, ska ses som en tillgång i landsbygdsutvecklingen, både för besöksnäring, friluftsliv och för de som valt att leva på landsbygden. Det kan mycket väl vara skäl som attraherar och skapar intresse att vilja bosätta sig på landsbygden. Man bör därför se våra sjöar och stränder som vårt landskaps viktigaste tillgångar och i möjligaste mån undvika att exploatera dessa.

Naturskyddsföreningen i Motala stödjer de höga ambitionerna att utveckla landsbygden och skapa bättre förutsättningar för boende där. Viktigt är att denna utveckling görs långsiktigt hållbar, med hänsyn till höga natur- och kulturhistoriska värden, god infrastruktur för kommunalt vatten och avlopp, goda möjligheter till kollektivtrafik mm. Det långa tidsperspektivet är väsentligt när potentiella LIS-områden ska väljas ut, så man inte fragmenterar utan i stället skapar boendeplatser i ett mer sammanhållet geografiskt sammanhang. Naturskyddsföreningen i Motala anser att samtliga förslag på LIS-områden som pekats ut och är placerade inom eller i närheten av Vättern, Natura 2000-ormåden, riksintressen för naturvård och friluftsliv, bör utgå, såvida det inte undantagsvis är byggnation som avser att stödja friluftslivet och tillgängligheten till naturen.

Förslag: Ta bort huvuddelen av de många förslagen till LIS-området och behåll endast några få, 5 till 7 områden, som idag har stora förutsättningar att skapa ökat boende i prioriterade delar av landsbygden. Skapa långsiktigt och hållbart det underlag som stärker förutsättningarna för att förstärka och utveckla kommunal- och kommersiell service i landsbygden. Lägg undan flertaget LIS-områden som ett underlag som sedan kan gallras för att kanske få fram några ytterligare intressanta förslag som kan läggas in i uppdaterade versioner av framtida versioner av ÖPn.

Övrigt

Översiktsplanen presenteras genom ett digitalt verktyg som nås via en länk på kommunens hemsida. Det har funnits möjligheter att printa ut de 11 avsnitten men detta har varit tidödande. Vi anser att det varit svårt att få en god överblick över planen vilket är till stor nackdel då vi nu lämnar ett yttrande. Vi har förståelse för att dessa brister i att kommunicera översiktsplanen kan uppstå då det är första gången den digitala planprocessen används. Den tekniska modell som kommunen använt sig av är ju Boverkets ÖP modell 1.0, och som vi ser det återstår det att utveckla och förbättra verktygets process i samrådsskedet med allmänheten och då speciellt med oss föreningar, där vi hanterar vår yttrandeprocess i grupp och därmed inte svarar individuellt. De möjligheter som funnits att lägga in synpunkter individuellt har således inte varit adekvata för vår process.

Vi föreslår att i detta skede med en introduktion av en digital samrådsprocess, bör kommunen kombinera digitalt hantering med planhandlingar i papper och färdiga digitala dokument för utskrift. Dessutom behöver sök-möjligheter införas i det digitala verktyget, framförallt för att man ska kunna få fram föreslagna/planerade förändringar i markanvändningen etc. Områden i plankarta skulle t.ex. kunna förses med länkar till de rubriker som är relevanta för att på så sätt göra det lättare att hitta planen.  En utvecklad sökfunktion skulle underlätta för den som snabbt vill nå information.

Vi vill dock framföra att de digitala samrådsmöten Motala kommun ordnat, varit bra och pedagogiskt upplagda samt informativa och med bra möjlighett till frågor och dialog.

Naturskyddsföreningen i Motala efterlyser ökad användning av modern visualiseringsteknik i arbetet med nya planer så att samspelet mellan befintligt och nytt som planeras kan illustreras för att öka förståelsen för planens intentioner och den rumsliga påverkan på landskapet som följer med genomförandet. Vi tror att Motala kommun har tillgång till den tekniken.

 

Motala den 2021-01-08
Naturskyddsföreningen i Motala
Styrelsen
Gm
Line Holgerson, ordförande
Rolf Ström, styrelseledamot