Idag, 2021-01-22 har vi sätt följande öppna brev till Civilutskottet.

Öppet brev till Riksdagens Civilutskott

Värna vår rätt att överklaga!

På regeringens hemsida går följande att läsa: ”Att de mänskliga rättigheterna respekteras är avgörande för utvecklingen av en demokratisk rättsstat. Omvänt vet vi att demokratiska beslutsprocesser och en fungerande rättssäker stat förstärker skyddet för de mänskliga rättigheterna…FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och Europakonventionen innehåller en rad rättigheter som direkt eller indirekt utgör grunden för en demokratisk samhällsbyggnad”.  Sveriges Riksdag har också antagit Århuskonventionen och denna konventions intentioner är att allmänheten ska ha rätt till information och delaktighet i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor.

Länder som saknar möjligheter för grannar och miljöorganisationer att driva beslut till rättslig prövning är oftast inte rättsstater. Det var efter de auktoritära regimernas i öst föll som Århuskonventionen kom till, det stod klart vilken viktig roll handlingsoffentlighet, delaktighet och tillgång till rättslig prövning har – för samhällsbygget och rättsstaten

När vi i Naturskyddsföreningen i Motala tar del av riksdagsledamot, John Weinerhalls (M) motion till Riksdagen med rubrik Överklagandeprocesser, motion 2020/21:2617, konstaterar vi att motionens förslag, med hänvisning till det exempel som tas upp, bryter mot svenska rättsprinciper och ingångna internationella överenskommelser. I motionen föreslås bland annat följande:

• reformering av Plan & Bygglagen,
• stärkt översiktsplanering,
• inskränkningar i överklaganderätten,
• avgiftsbeläggande av överklaganden
• tidsförkortning av domstolsprocesserna

 

Som grund för dessa krav anger motionären långsamma och utdragna bygg- och planprocesser som ställer till det vid företagsetableringar. När man granskar det exempel motionären bygger sin motion på får man en annan bild på uppkomsten av förseningar i planprocessen. Exemplet som anges är etableringen av det danska företaget Lalandia i Motala kommun. Flera myndigheter, institutioner och näringsliv har bedömt att denna företagsetablering kan få mycket stor betydelse för Motala kommun och dess besöksnäring. Men att ge en ideell förening, ”Varamons Vänner”, skulden för den utdragna processen är fel och ett sätt att bortse från sina egna tillkortakommanden. Det är inte helt ovanligt att grannar till områden som ska exploateras med helt ny verksamhet blir både oroliga och förbannade om de får en fin utsikt från bostaden skymd och därtill kommande störningar såsom risk för ökat trafikbuller m.m. Här är inte situationen unik för Motala. Vi kommer inte att recensera den aktuella föreningens agerande på något sätt, men den uppkomna situationen borde kommunen kunnat förutse och därmed vidtagit åtgärder såsom samverkan med närmast berörda i ett tidigt skede. Vi vill här framhålla Agenda 2030 och det globala målet nr 16 Fredliga och inkluderande samhällen och där framför allt delmål 16.7 Säkerställ ett lyhört, inkluderande och representativt beslutsfattande på alla nivåer.

 

Motionens förslag att kretsen sakägare ska begränsas

Att begränsa rätten att överklaga ett planärende till angränsande fastighetsägare anser vi vara en absurd tanke som strider mot våra rättsprinciper och internationella överenskommelser. Man bör komma ihåg att möjligheten till prövning i domstol är ett sätt att hantera reella konflikter som uppstår mellan olika intressen. Utan denna möjlighet kvarstår konflikter utan att lösas. Miljöorganisationers talerätt är också viktig ur demokratisk synpunkt för att säkerställa att beslutsfattare efterlever de lagar som motionärens egen riksdag stiftat. Inte sällan finns det inga grannar som kan, eller vågar, överklaga större exploateringar. Argumentationen för detta förslag från motionären är illa underbyggd och beskriver underliggande omständigheter fel, varför vi väljer vi att lyfta denna fråga via detta öppna brev.

 

Utdragna processer

Vi är överens om att planprocesserna bör snabbas upp och att översiktsplaneringen förstärks, vilket i detta fall kommunen själv kan bidra med. I Motalas fall är det först nu en ny översiktsplan börjat tas fram för att ersätta den föråldrade, 14 år gamla översiktsplanen. Med en aktuell översiktsplan hade en bättre helhetssyn kunnat uppnås och bidragit med att hitta lämpligare, alternativa lokaliseringslösningar för Lalandiaprojektet, vilket säkert hindrat onödiga bromsar i byggtakten.

Förslaget att förbättra domstolsprocesserna så att de snabbas upp är också något vi stödjer, dock utan att detta sker på bekostnad av rättssäkerheten och kvaliteten.

 

Etableringsprocessen

Den tid Lalandias etablering hittills tagit är idag uppe i 8 år (2014-2020). De två första åren hanterades ärendet av ett privat bolag (Tillväxt Motala AB) och allmänheten fick besked genom att en s.k. avsiktsförklaring (Letter of Intent) mellan Lalandia, Motala kommun och Tillväxt Motala AB presenterades den 14 december 2016. Tre och en halv månad senare, den 5 april 2017 fick allmänheten besked om vilken mark som skulle exploateras och omfattningen såsom vattenanläggningar och 500 semesterbostäder. När sedan 5 detaljplaner presenterades för samråd februari – maj 2018, upplevde säkert många berörda grannar med flera, att det inte fanns mycket som man kunde ha ett inflytande över och var möjligt att ändra på. Vi avser inte att recensera hur sedan föreningen ”Varamons vänner” agerat, men att skylla på allmänheten att de inte känner till planlagstiftningen och frågorna kring rätten att kunna överklaga tycker vi är fel utgångspunkt att effektivisera och förbättra samhällsplaneringen.

För vår del hade vi även fokus på ett parallellt exploateringsprojekt i norra delen av Varamon, Motala. Detta projekt startade som ett förslag till utredning i tidigare översiktsplan 2006 men som snabbt blev ett detaljplaneprogram, som sedan blev vilande p.g.a. sin komplexitet genom många motstående intressen, såsom 4-5 riksintressen bland annat för turism och det rörliga friluftslivet, naturvård m.fl., Natura 2000-område, vattenskyddsområde, jordbruksmark m.m. Exploateringen här avser en omfattande tätortsutvidgning på oexploaterad mark för etablering av ett bostadsområde på jordbruksmark i norra Varamon. Både Länsstyrelse och Transportstyrelsen rekommenderade vid ett samråd 2007 att en fördjupad översiktsplan borde upprättas. Den hade troligen även löst en del ”knutar” när Lalandiaprojektet blev aktuellt då det skapat ett bättre underlag för en helhetssyn på området. Naturskyddsföreningen i Motala påpekade i samrådet om Lalandiaprojektets detaljplaner, vikten av att inte låta oersättliga strandmiljöer förstöras för kortsiktig exploatering av anläggningar såsom 500 semesterboenden. Föreningen påpekade också avsaknaden av detta helhetsperspektiv över Varamoviken som är viktigt för långsiktig, hållbar stadsutveckling. Naturskyddsföreningen i Motala valde att inte överklaga någon detaljplan i Lalandiaprojektet. Vi valde istället att prioritera vårt fokus på det pågående parallella projektet i norra Varamon (Bromma, Kärsby, Djurkälla) som ligger utanför nuvarande Motala tätortsområde och är väsentligt mer omfattande både till ytan och miljömässigt än mer känsligt samt att alternativen för lokalisering av  bostadsbyggande i kommunen är många. Det har nu i efterhand visat sig att kommunen fortsatt med planerna för denna tätortsutvidgning i norra Varamon och bortser från Sveriges nya strategi för ökad livsmedelsförsörjning som nu är mer aktuell än någonsin tidigare.

Vår förhoppning är att politikerna i Motala påbörjar det akuta arbetet med Agenda 2030 och ser över kommunens policy för jordbruksmarken samt påbörjar utvecklingen av en modern samarbetsform mellan kommunen och civilsamhället.

 

Motala den 2021-01-21

Naturskyddsföreningen i Motala

Styrelsen

 

Line Holgerson, ordf.          Karin Frisell, v. ordf.           Rolf Ström, ledamot

Inger Rosenberg, ledamot    Jonas Nordén, ledamot        Malin Thörnblom, ledamot

Eva-Britt Kemmer, ledamot