Naturskyddsföreningen i Motala har tagit del i Motala kommuns förslag till detaljplan där man vill bygga bostad på en av Motalas främsta besöks- och evenemangsplatser. Vi deltog i det samrådsmöte den 10 oktober som Motala kommun bjudit in till genom sin formella Kungörelse. Här nedan är vårt mycket kritiska yttrande.

Yttrande över Förslag till detaljplan för del av Tullen 4, Motala kommun

Naturskyddsföreningen i Motala har tagit del av samrådshandlingar och deltagit i samrådet den  10 oktober 2017 och lämnar följande yttrande/synpunkter nedan på förslaget samt den planprocess som lett fram till detta samråd.

Innehållsförteckning

1. Inledning.
2. Laglig grund för att upphäva strandskyddet saknas och är inte förenligt med 7 kap miljöbalken.
2.1 Förutsättningar.
2.2 Vår analys och uppfattning av strandskyddet.
3. Detaljplanen är inte förenlig med Översiktsplan (ÖP)2006 och berörda Riksintressen
3.1 Översiktsplan 2006.
4. Detaljplanen skadar och motverkar de Riksintressen som gäller för området.
4.1 Kulturmiljöutredning.
5. Visionen Motala centrum 2025 – vår gemensamma vision.
6. Geotekniska förhållanden.
6.1 Planområdet är sättningskänsligt.
6.2 Utredarens grundläggningsrekommendationer.
6.2.1 Utredarens förslag till riskanalys mm.
7. Planen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan.
8. Planprocessen och Markanvisningsavtalet.
8.1 Markanvisningsavtalet angående överenskommelse att byggherren upprättar detaljplaneförslag
8.2 Ensidig och tendentiös behovsbedömning.
8.3 Legalitetsprincipen och kravet på saklighet och opartiskhet.

1.     Inledning

Detaljplaneförslaget som Plan- och miljönämnden i Motala kommun valt att gå vidare med till samråd, anser vi vara behäftat med felaktigt tolkning av aktuell lagstiftning, bristfällig behovsanalys, ensidigt och tendentiöst analyserat och utformat. Förslaget tar endast fram sådant som eventuellt skulle tala till fördelar för förslagets syfte att ändra aktuell markanvändning från att vara parkeringsplats, till att kunna få uppföra en bostadsbyggnad i området. Att området i Motala stads mest centrala delar konkurrerar med ett stort antal intressen tycks ges en underordnad betydelse. För att kunna se de uppenbara brister och matcha dem mot adekvata lagkrav kräver både viss juridisk kunskap och gott om tid. Naturskyddsföreningen i Motala ställer sig kritiska till att så undermåligt förslag läggs ut för samråd med sakägare och allmänhet.

Naturskyddsföreningen i Motala uppmärksammade aktuellt förslag samt kungörelse om samråd genom artikel i ortspressen. Trots att förslaget handläggs enligt PBL:s regler för utökat planförfarande har vår förening inte fått någon underrättelse om plansamråd utsänd till oss. Vi har i ett tidigt skede tydliggjort våra kritiska ståndpunkter till bostadsplanerna i hamnområdet i en debattartikel i MVT, publicerad den 17 december 2016. Där redogjorde vi för vår uppfattning att kommunen saknade lagliga förutsättningar för att låta ett bostadshus uppföras på hamnparkeringen. Vi hänvisade till våra allmänna ståndpunkter att marken inom planområdet fortsatt ska inrikta sig mot allmänheten och förstärka mötesplatsen för turister och motalabor. Vi påpekade också att ett bostadshus placerat på hamnparkeringen avviker mot områdets hamnkaraktär och strider mot områdets riksintresse för kulturmiljövården, samt Baltzar von Platens solfjäderformade stadsplan. Debattartikeln bifogas som underlag till vårt yttrande. Vi sände även in ett svar på debattartikeln i MVT, 18 februari 2017, där vi ytterligare utvecklade vår åsikt mot bostadshus på hamnparkeringen, att dessa planer kommer medföra negativ miljöpåverkan och ökad segregation då de få bostäderna i ett mycket attraktivt område blir dyra bostäder. Även denna debattartikel bifogas i bilaga.

Vårt mer utarbetade yttrande över detaljplaneförslaget inleder vi med vår kritik mot förslagets sakinnehåll och brist på stöd i lagstiftningen. Därefter redogör vi för vår kritik över den roll och inflytande i handläggningen som exploatören/byggherren Bo Trygg AB fått genom dels markanvisningsavtalet, dels handläggningen i praktiken i detaljplaneprocessens inledningsskede fram till och med detta samrådsunderlag.

2. Laglig grund för att upphäva strandskyddet saknas och är inte förenligt med 7 kap miljöbalken

Enligt gällande lag om aktuella strandskyddsbestämmelser får inte nya byggnader uppföras inom ett strandskyddsområde. Inte heller får byggnader eller byggnaders användning ändras eller andra anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt.

2.1 Förutsättningar

Med ny plan återinträder strandskyddet och ska prövas igen. I Plan- och miljönämndens kungörelse omsamråd framhålls att ”Plan och miljönämnden bedömer att detaljplanens genomförande inte medför betydande miljöpåverkan enligt miljöbalkens bestämmelser. Strandskydd avses upphävas inom planområdet”.

I planbeskrivningen, sid 21, anges följande: ”Utökat strandskydd 150 m gäller för såväl Vättern som Göta kanal. Detaljplanen innebär att strandskyddet upphävs enligt miljöbalken (1998:808) 7 kap 18c § 1:a stycket. Området har redan tagits i anspråk på ett sådant sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften”. Befintlig parkering ersätts med bostäder och parkering”.

I genomförd Behovsbedömning, sid 5, under rubrik “Strandskydd”, har man förkryssat ett ”Ja” att Planen bedöms medföra eller påverkas av strandskyddet. Här är följande noterat: ”Strandskydd behöver upphävas. Utvidgat 150 meter. Pågående markanvändning är asfalterad parkeringsyta varvid påverkan på strandskyddets syften kan uteslutas”.

2.2 Vår analys och uppfattning av strandskyddet

För att kunna upphäva strandskyddet måste särskilda skäl föreligga som grund för beslutet. Det anges sex olika särskilda skäl man ska beakta  vid prövningen av upphävande av strandskyddet och av dessa är det endast två som överhuvudtaget skulle kunna vara aktuella för det aktuella hamnområdet. Dessa två särskilda skäl är att området som upphävandet avser

• redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften
• behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området

2.2.1 Särskild skäl att upphäva strandskyddet enligt detaljplaneförslaget

I föreliggande detaljplaneförslag anges skälet för upphävandet av strandskyddet att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften.

För att bedöma detta skäl måste man vara klar över betydelsen i begreppet ”redan har tagits i anspråk” och vad strandskyddets syften är. 13 § 7 kap MB lyder enligt följande:

”Strandskyddet syftar till att långsiktigt

1) trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och

2) bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (Lag (2009:532)”.

Går man till lagens förarbeten (Prop. 2008/09:119) understryks det att ”Strandskyddet gäller oavsett om strandområdet har ett värde enligt båda eller endast ett av syftena. Det förhållandet att endast ett av syftena primärt berörs av en viss åtgärd innebär inte att skyddet på den platsen är svagare än om de båda syftena hade påverkats”. När det gäller det aktuella planområdet som idag är ett asfalterat område, är det givetvis inte livsvillkoren för djur- och växtlivet som är aktuellt, utan det är platsens allemansrättsliga tillgång som i högsta grad är aktuell. Detta verkar den som genomfört behovsbedömningen negligerat eller inte riktigt förstått.

Att det i detaljplaneförslaget anges att området redan är ianspråktaget stämmer alltså inte med verkligheten. I bl.a. Markanvisningsavtalet framgår det ju tydligt att ”Parkeringen utgör även periodvis evenemangsområde på grund av sitt centrala, strategiska och attraktiva läge vid hamnen”. Några av de större evenemangen är Vätternrundan och Broloppet, men hänsyn ska också tas till den potentiella utveckling för besöksnäring och ortens mötesplats som finns, eftersom syftet är att långsiktigt trygga den allemansrättsliga tillgången. Att då påstå att det aktuella området, parkering som dessutom är en allmän plats, skulle ha tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften är inte annat än uppenbart felaktigt. Planområdet är idag allemansrättsligt tillgängligt och används för evenemang och utgör ett viktigt gångstråk mellan hamnen och stadsparken och övriga centrum. Vi anser således att det särskilda skälet för att upphäva strandskyddet i detaljplaneförslaget är felaktigt.

2.2.2.Ett alternativt särskild skäl finns inte för att upphäva strandskyddet i aktuellt område

Därmed återstår det endast ett enda särskilt skäl som skulle kunna prövas och det är att området b) behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området.  Att hävda att en bostadsbyggnad som skulle rymma 40 familjer skulle vara ett sådant angeläget intresse är orimligt och stämmer inte heller med lagstiftarens mening. Likaså vore det orimligt att hävda att ett bostadshus inte kan tillgodoses utanför planområdet. Det finns gott om alternativ även i de centrala delarna av Motala.

2.3 Slutsats

Naturskyddsföreningen i Motala anser med hänvisning till ovanstående att det inte finns några särskilda skäl för att strandskyddet ska kunna upphävas för aktuellt planområde. Det enda rimliga är att detta detaljplaneprojekt med syfte att uppföra en bostadsbyggnad på hamnparkeringen i Motala läggs ned omgående.  Vår rekommendation kring nedläggning av projektet stöds ytterligare av nedanstående kritik.

 

3. Detaljplanen är inte förenlig med Översiktsplan (ÖP)2006 och berörda Riksintressen

3.1 Översiktsplan 2006

Vi kan konstatera att nuvarande ”Detaljplan för del av Motala hamn mm … laga kraft 2006-05-13” antogs efter ÖP-2006 antagits. I denna plan, sid 2, anges följande: ”Den nya översiktsplanen, som nyligen varit utställd, lyfter fram såväl områdets betydelse för kulturminnesvården som dess potential för utveckling av turism och rörligt friluftsliv”. Detta ska man ha i minne då kommunen önskar revidera en endast 10 år gammal detaljplan. Detta undergräver allmänhetens förtroende för Motala kommuns förmåga att utföra en långsiktigt hållbar, allsidig och objektiv samt rättssäker myndighetsutövning, vilket en detaljplaneläggning faktiskt bör vara.

I föreliggande detaljplaneförslag nämns det på sid 7 i planbeskrivningen att det aktuella området inte behandlas eller omnämns specifikt i ÖP 2006. Men man menar att detaljplaneförslaget stämmer överens med ÖP 2006:s ”intention att fortsatt bostadsbyggande i Motala stad främst ska ske genom förtätning inom eller i nära anslutning till den befintliga stadsstrukturen varvid den nya bebyggelsen ska respektera den befintliga bebyggelsens särskilda värden”. Detta är rent nonsens och en dålig efterhandskonstruktion.

3.1.1 Exempel från ÖP som talar emot en bostadsetablering i hamnområdet

För att undvika en alltför lång argumentation över att aktuellt detaljplaneförslag inte är förenligt med gällande ÖP 2006 noterar vi nedan ett antal referat/citat från ÖP 2006 som talar emot bostadsbyggnation på hamnparkeringen:

Sid 1: ÖP betonar vikten av lyhördhet för marknadens efterfrågan, men inte på bekostnad av miljön.

Sid 34: Stadens allmänt tillgängliga delar är viktiga mötesplatser. För Motalaborna är stadens gator, torg, parker och stränder platser där man möts och tar del av stadens utbud.

Sid 48: Kommunens inriktning är att allmänhetens tillgång till stränder inte skall försämras. Förhållningssätt till strandskydd inom tätorten ska utgå från en allsidig bedömning av den lämpligaste markanvändningen, oavsett formella förhållanden som uppstått genom en skiftande lagstiftning.

Sid 62: Besöksnäringen … Däremot understryks betydelsen av generella kvaliteter i stadsmiljön som t ex det första intrycket staden ger, möjligheten att röra sig läng tilltalande stråk, stadslivets puls och så vidare. Att väl förvalta och utveckla sådana intressanta områden som Varamon, Motala hamn och kanalstråket med Motala Verkstad är fundamentalt.

Sid 63: Natur, Kultur, Fritid & Rekreation … I översiktsplanen lyfts särskilt fram de natur- och kulturmiljöer som tros vara betydelsefulla ur ett brukarperspektiv och samtidigt vägs bevarandeaspekten in. I de flesta fall torde dessa intressen kunna förenas och även samverka. Inom områden som är av riksintresse är skyddet av natur- eller kulturmiljön överordnat andra allmänna och enskilda intressen. Förutom de områden som utpekats av statliga sektorsmyndigheter med stöd av 3 kap miljöbalken berörs kommunen av de särskilda bestämmelserna i miljöbalkens 4 kapitel: Turismens och friluftslivets intressen ska särskilt beaktas inom vissa utvalda, namngivna områden med höga natur- och kulturvärden.

Sid 66: Motalas stadsbebyggelse har vuxit fram ur Baltzar von Platens solfjäderformade stadsplan där kvarteren och gatorna tydligt riktar sig mot vattnet. Stadsparken och Vätterpromenaden med sin trädallé har blivit 1900-talets tillägg som förstärker stadsmässigheten. Inte minst historiska samband motiverar att hela stadskärnan som formats av von Platens stadsplan, tillsammans med området kring Göta kanal, ges en status som riksintresse för kulturmiljön. Det sammanhängande stråket utmed Motalavikens norra strand, Hamnen och Göta kanal till Borenshults slussar bör ges högsta status bland kommunens gröna områden. Stråket erbjuder natur- och kulturupplevelser

för besökare samtidigt som det inbjuder till promenader och motion i avskild miljö

3.1.2 Slutsats

Att hamnparkeringen inte omnämns specifikt i ÖP 2006 talar helt för sig självt. Med utdrag från Översiktsplan 2006 enligt ovan, bör det övervägande intrycket vara att en bostadsbyggnation på hamnparkeringen i Motala inte stämmer överens med den vision som ÖP 2006 förmedlar.

 

4. Detaljplanen skadar och motverkar de Riksintressen som gäller för området

I Översiktsplanen 2006, sid 165, kan man läsa följande: ”Ett område som är av riksintresse skall skyddas mot åtgärder som skadar eller motverkar intresset. Ibland handlar det om att skydda befintliga värden mot exploatering, t ex värdefull natur och kulturmiljö. I vissa fall kan konflikter mellan olika riksintressen uppstå. Vid en prövning skall företräde ges åt det ändamål som bäst främjar en långsiktig hushållning. Att ett riksintresse avgränsats geografiskt innebär inte att det enbart är åtgärder inom det avgränsade området som ska bedömas. Även åtgärder som fysiskt vidtas utanför detta kan ha så stor påverkan att de skadar riksintresset”.

Det aktuella planområdet vid hamnparkeringen omfattas bl.a. av riksintresset för det rörliga friluftslivet och riksintresset för kulturmiljövården enligt miljöbalken. Att förändra markanvändningen för aktuell del av hamnparkeringen, från allmän plats till bostadsbyggnad, både skadar och motverkar områdets nuvarande intressen för turism/besöksnäringen och det rörliga friluftslivet/rekreation. Här ska även hänsyn till den hemfridszon som uppstår i samband med bostäder i området räknas in. De personer som ska flytta in i dessa bostäder har rätt till en viss hemfridszon och likaså ska hänsyn tas till allmänhetens uppfattning kring hemfridszonen och hur man ska förhålla sig i området i bostadsbyggnadens närhet.

4.1 Kulturmiljöutredning

I detaljplaneförslagets planbeskrivning, sid 19, nämns den kulturmiljöutredning man låtit Östergötlands Museum utföra. Man nämner att utredningens rekommendationer har varit vägledande vid gestaltningen av den nya byggnaden, d.v.s. rekommendationer kring siluett, historisk kontext, kulör etc. Den som endast läser planbeskrivningen kan lätt få intrycket att den framtagna kulturmiljöutredningen ger ett ok till en bostadsbyggnation på hamnparkeringen, men utredningen är neutral och tar inte ställning till bostadsbyggnationen. Läser man avsnittet ”Stadsbild och stadsstruktur” fastslås att stadsbilden inom utredningsområdet, d.v.s. området från hamnen till Urban Hjärnes väg, utmed och söder om Bispmotalagatan fram till Gamla Strömbron, är mycket varierande och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde. ”Detta gäller även hur man har utnyttjat terrängen genom att hålla bebyggelse närmast Vättern låg i förhållande till bebyggelsen högre upp i sluttningen. Utredningen fastslår också att stadsstrukturen är mer strikt i form av den solfjäderformade stadsplanen”.  ”Själva stadsplanen har mycket stora kulturhistoriska värden ur stadsplansynpunkt. Den har även ett starkt personhistoriskt och på sätt och vis även ett teknikhistoriskt värde, då dess upphovsman Baltzar von Platen är starkt knuten till bygget av Göta kanal och framväxten av Motala Verkstad”.

4.1.1 Slutsats

Naturskyddsföreningen i Motala anser att Riksintresset för Kulturmiljövården motverkas väsentligt av föreslagen bostadsbyggnad på hamnparken och att en bostadsbyggnad av föreslagen omfattning inte är ett långsiktigt hållbart val. Skadan står heller inte till proportion till det fåtal som skulle få bosätta sig i föreslagen bostadsbyggnad.

5. Visionen Motala centrum 2025 – vår gemensamma vision

Att i detaljplaneförslaget ta upp centrumvisionen verkar mer som ett desperat uttryck för stöd för bostadsbyggnation, än ett klokt genomtänkt och seriöst argument. Det finns inte något i centrumvisionen som stödjer en bostadsbyggnation på hamnparkeringen. Däremot nämns Centrums perfekta läge vid Vättern och Göta kanal, de många parkerna och den utmärkande solfjäderplanen som ger Motalas centrum en alldeles unik karaktär. Förstör inte den!

För övrigt vill vi påpeka att Visionen Motala centrum 2025 inte är en framtagen plan enligt Plan- och bygglagen och inte heller förankrad i översiktsplan, varför denna vision inte har något större intresse vid en eventuell rättslig prövning av detaljplanen.

6. Geotekniska förhållanden

Botrygg Bygg AB har låtit utföra en Geoteknisk utredning som analyserat en korttidsobservation där grundvattenytan för den aktuella planytan har bestämts till att ligga ca 1,7 respektive 1,9 m under markytan. Man utgår från att grundvattenytan varierar naturligt över året med nederbördsförhållanden, torra perioder, vattenuttag, snösmältning, eventuell kommunicering med större vattendrag som påverkas av vindförhållanden mm. Av den anledningen anser man att en korttidsobservation kan vara missvisande och inte motsvara förhållandena i ett senare skede. ”I den aktuella lokalen kan det dock antas att grundvattenytan påverkas av vattenståndet i Vättern”.

6.1 Planområdet är sättningskänsligt

Under rubrik ”Sättningar från fyllning på marken”  skriver utredaren att ”Med bakgrund om att jordvolymen bedöms så som relativt inhomogen kan det förväntas att vertikalrörelser uppträder ojämnt under huset”. Med andra ord bedömer utredaren platsen som sättningskänslig.

6.2 Utredarens grundläggningsrekommendationer

Mot bakgrund att sättningsrörelser förväntas uppträda ojämnt med den inhomogena jordlagerföljden med avseende på lagringstäthet rekommenderas det att byggnaden grundläggs med fribärande platta av betong på spetsbärande pålar. Om utredning avseende omgivningspåverkan visar att känslighet förvibrationer på intilliggande byggnader och anläggningar är stor kan borrade pålar komma att bli aktuellt.

Pållängder skall förväntas uppgå till ca 13 – 15 m eller längre. Undergrunden skall förväntas vara högradonhaltig varvid ett radonsäkert utförande skall väljas avseende genomföringar och betongplattans dimensionering.

6.2.1 Utredarens förslag till riskanalys mm

Utredaren föreslår att en riskanalys upprättas vid vibrationsalstrande arbeten, t.ex. pålning. Vidare föreslås vibrationsmätning och besiktning för närbelägna byggnader och anläggningar, främst av ansvarsskäl gentemot eventuellt uppkomna vibrationsskador på närliggande byggnader och anläggningar.

I planbeskrivningen, sid 13, framgår det att det inom del av planområdet finns risk för att vatten kan bli stående upp till 0,4 m djup. Värt att notera är att en parkeringsplats för de boende, ska byggas genom att en ”källarvåning” byggs på denna ömtåliga mark.

7. Planen bedöms medföra en betydande miljöpåverkan

Med tanke på all den negativa påverkan som en bostadsbyggnation på hamnparkeringen skulle ge för de riksintressen som planområdet omfattas av och de risker för sättningar och påverkan på omgivande bebyggelse enligt utförd Geoteknisk utredning, anser vi att det är självklart att planen ska betraktas medföra en betydande miljöpåverkan och att en Miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas.

8. Planprocessen och Markanvisningsavtalet

8.1 Markanvisningsavtalet angående överenskommelse att byggherren upprättar detaljplaneförslag

Under avsnittet ”Genomförandefrågor” i planbeskrivningen, sid 25, tas det markanvisningsavtal upp som tecknats mellan Motala kommun och Bo Trygg AB. Här nämns att avtalet ger Bo Trygg AB ensamrätt att utreda förutsättningarna för att bebygga fastigheten med ca 40 bostadslägenheter. Avtalets syfte anges i planbeskrivningen vara att reglera kostnader och övriga villkor för planläggning, marköverlåtelse och exploatering av fastigheten. I själva avtalet anges under rubrik ”Avtalets syfte” att ge ”exploatören ensamrätt att i samverkan med kommunen utveckla en projektidé för Fastigheten och få denna prövad i en detaljplan. Avtalets syfte är att exploatering av Fastigheten och redogöra för de kostnader som uppkommer, utifrån den föreslagna byggnationen. Det skiljer en del mellan vad som skrivits i planbeskrivningen som är en del i samrådsunderlaget, och det som står i själva avtalet. Men det mest väsentliga i detta sammanhang är Markanvisningsavtalets § 4, Detaljplan. Här anges att avtalet är förfallet om inte en ny detaljplan för Fastigheten antas senast 2018-12-31. I avtalet anges också att en konsult ska anlitas för framtagandet av detaljplaneförslaget och denna konsult ska godkännas av kommunen. Därefter anges att förslaget till detaljplan ska upprättas i samråd med samhällsbyggnadsenheten, som bereda förslaget enligt förra fandereglerna i plan- och bygglagen. Beredningen innefattar framtagande av fastighetsförteckning, genomförande av samråd och granskning samt upprättande av samrådsredogörelse och utlåtande. Vi är mycket kritiska till att byggherren och exploatören, Bo Trygg AB, får denna avtalade position i kommunens myndighetsutövning att ta fram den detaljplan, som dessutom är en förutsättning för att Bo Trygg AB ska få bebygga den aktuella platsen som idag är allmän plats och används som parkering.

8.2 Ensidig och tendentiös behovsbedömning

Enligt samrådshandlingen har Detaljplaneförslaget utarbetats av MS Arkitektur AB och genom Per Nilsson. Behovsbedömningen har handlagts av Lena Pettersson Forsberg och Bo Trygg AB – genom arkitekt Per Nilsson och projektledare Jan Jonsson. Det föreliggande detaljplaneförslaget, som nu samråtts över, anser vi inte är handlagt så allsidigt och objektivt, som vi anser oss ha rätt att förvänta när det presenteras inför ett samråd. Detta är allvarligt med tanke på att ett en detaljplaneprocess ska leda fram till ett rättsligt bindande plandokument. För att kunna påverka och eventuellt överklaga det presenterade samrådsdokumentet med bilagor krävs att vi lämnar ett skriftligt yttrande. Vi är alltså redan inne i detaljplaneprocessen som skapar rättsliga krav. Kommunens detaljplaneprocess är en del i det s.k. planmonopolets myndighetsutövning. Detta för därför viktig att värna om rättssäkerheten i hela denna process. Vi är mycket tveksamma om gällande rätt medger kommunen att i ett markanvisningsavtal bestämma att motparten/byggherren själv ska upprätta den detaljplan, som är en grundförutsättning för att överhuvudtaget få uppföra en byggnad på platsen. Än mer anmärkningsvärt är det att planområdet omfattas av flera angelägna intressen förutom strandskyddet. I sammanhanget är det också förvånande att byggherren varit handläggare vid framtagandet av Behovsbedömningen, som sedan resulterat i att man inte funnit att planen skulle medföra betydande miljöpåverkan. Därmed skulle man slippa att göra en miljöbedömning och ta fram en miljökonsekvensbeskrivning, vars syfte är att integrera miljöaspekter i planen så att en hållbar utveckling främjas.

8.3 Legalitetsprincipen och kravet på saklighet och opartiskhet

Regeringsformen 1:9 lyder enligt följande: ”Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet”. Enligt Regeringsformen 1:1.3 heter det att den offentliga makten ”utövas under lagarna”. Det är nödvändigt att kommunen beaktar de offentligrättsliga begränsningar som kan föreligger när man bedömer ett avtal. När kommunen skriver ett markanvisningsavtal gör man det civilrättsligt i egenskap av markägare, medan man tar fram detaljplanen offentligrättsligt som myndighetsutövare. Frågan är om inte kommunen här har överskridit sin beslutanderätt? Vi anser frågan viktig och att kommunen redogör för sin syn på rättsläget i denna fråga.

Bilaga:

1.      Debattartikel: Bostäder i hamnen strider mot detaljplanen, publicerat i Motala & Vadstena Tidning den 17 december 2016.

2.      Debattartikel: Ett hållbart hamnområde i sjöstaden, Motala & Vadstena Tidning den 18 februari 2017

Naturskyddsföreningen i Motala
Styrelsen