Härlig kvällsvandring på Djurkällafältet den 22 maj!

Djurkälla Gatugård

På den av FN utlysta Biologiska Mångfaldsdagen, 22 maj, genomfördes vår välbesökta vandring på Djurkällaplatån. Vårt vandringsevent på det unika och mäktiga isälvsdeltat Djurkällafältet, startade först på Djurkälla Gatugård med en föreläsning av Per-Gunnar Igelström. Den mycket geologiskt kunnige Per-Gunnar förklarade i korta ordalag istidens uppkomst och nedsmältning. Han förklarade att Motala ligger i den medelsvenska israndzonen som sträcker sig från Oslotrakten över Sverige och in mot Finland. Detta var en period då den pågående issmältningen avstannade pga ett kallare klimat som varade ca 800 år. Det var under denna period som Djurkällafältet, ett isälvsdelta, bildades av isälvarna och den på platsen avstannade avsmältningen av inlandsisen. Åhörarna fick ett kort sammandrag med förklaring till hur isälvsdeltat uppkommit samt det unika åsnätet som bildats med en centralås i form av getåsrygg med djupa åsgravar på sidorna samt med en mångfald åsar och dödisgropar. Efter föreläsningen hade vi en kort fikapaus med mingel. Värdinnan på Djurkälla Gatugård bjöd gästerna på en fantastisk äppelkaka, gluten- och laktosfri.

Kaffepaus i Djurkälla Gatugård.

Efter föreläsning och kaffe på Djurkälla Gatugård förflyttade vi oss till Åvik där vandringen startade utmed den planerade sträckan av Östgötaleden från Motala till Övralid över Djurkällaplatån.

Vi startade vandringen vid Baptisternas Sommarhem Åvik invid Lemundavägen.

Första stoppet gjordes vid ett flyttblock på isälvsdeltats distalkanten alldeles intill blivande Östgötaleden.

En ung ryttarinna passerar sällskapet utmed blivande Östgötaleden.

Vår guide, Per-Gunnar Igelström, förklarar bildandet av isälvsdeltat vid dess distalkant.

Vandringen gjordes över Centralåsen, över 600 meter lång getåsrygg. Stäckan kan jämföras med den nya Motalabron på 600 meter. Efter getåsryggen vidtog en kort vandring till Västgöteby, en boplats med dokumentation i kyrkböckerna från 1600-talet fram till 1947, då de sista invånarna lämnade byn. Södra delen av byområdet består av en löväng som idag är klassad som nyckelbiotop.

Västgöteby var den planerade vändpunkten för en återgång till Åvik där bilarna stod parkerade, men ca hälften av sällskapet gjorde en spontan vandring ytterligare 300 meter för att bese ett område med äldre odlingsrösen.

Sannolikt äldre odlingsrösen norr om Västgöteby.

Vandringen tillbaka till Åvik gick via Illersjö åsnätslandskap med utsikt mot Håleberget och milsvida ut mot söder.

Vi i riktning mot Illersjön.

 

#BioMfDag

Dela

Kommentera

Kommentera